Hur mÀter man kroppssammansÀttning?

Din kropp bestÄr av en mÀngd olika vÀvnader. Skelett, muskel och fett Àr de vanligaste. Men allt fett Àr inte det samma, hÀr gör hÀlso- och sjukvÄrden skillnad pÄ bukfett och underhudsfett. SÄ din hÀlsa Àr mycket mer Àn din vikt i kilo. Det Àr en komplex bild av olika typer av fett och vÀvnader. Vi hjÀlper dig förstÄ kroppssammansÀttningen som en analysvÄg mÀter.
En analysvÄg fungerar genom att den skickar en svag ström genom kroppen och gör en sÄ kallad impedansmÀtning. Strömmen Àr sÄ svag att du inte kÀnner den och den Àr helt ofarlig. Sedan berÀknar den utifrÄn tabeller av hÀlsodata din unika sammansÀttning. Signalen Àr sÄ svag att du inte kÀnner den och berÀkningen gÄr snabbt. MÀtvÄrdet du fÄr beror pÄ hu vÄgen gör sin berÀkning. HÀr kommer en förklaring pÄ de vanligaste.
TvÄ sorters fett, Visceralt och underhudsfett
Fett brukar delas in i tvĂ„ olika kategorier beroende pĂ„ var i kroppen det finns. Visceralt fett och underhudsfett. Underhudsfettet Ă€r det fett som ligger mellan musklerna och huden. Det Ă€r det âsynligaâ fettet pĂ„ till exempel magen och lĂ„ren. Det viscerala fettet finns inne i kroppen runt organen. Visceralat fett syns inte lika tydligt som underhudsfett dĂ„ det ligger djupare inne i kroppen. BĂ„da sorternas fett Ă€r kopplade till sĂ€mre hĂ€lsa.
Skelettmuskulatur, en av tre sorters muskler
Muskulaturen delas in i kategorier efter funktion. Först har vi sĂ„ kallad âglatt muskulaturâ. Det Ă€r muskler kring organ som tarmar och blodkĂ€rl. Glatt muskulatur kan du inte styra med vilja. HjĂ€rtat Ă€r en egen kategori. Sist har vi skelettmuskulatur. Det Ă€r de muskler som Ă€r fĂ€sta vid skelettet och som du styr med vilja för att röra pĂ„ dig. NĂ€r du trĂ€nar ökar mĂ€ngden skelettmuskulatur och din kropp kan förbrĂ€nna mer energi. NĂ€r du kan brĂ€nna mer energi minskar risken för att det du Ă€ter lagras som fett. DĂ€rför Ă€r det intressant att vet hur mycket skelettmuskulatur du har.
Vilande ÀmnesomsÀttning
Det finns gott om tabeller och tumregler för hur mycket energi du bör Àta. Men mÀngden energi du behöver beror pÄ din Älder, kön, vikt och vad du vill uppnÄ. Kanske vill du öka din vikt, minska den eller att den inte ska Àndras. Vilande ÀmnesomsÀttning Àr den minsta mÀngden energi du behöver för att kroppen ska mÄ bra. AlltsÄ den energimÀngd du behöver för att varken gÄ upp eller ner och utan att ta hÀnsyn till hur mycket du rör pÄ dig. SÄ om du trÀnar och Àr aktiv behöver du mer energi. Men att Àta nyttigt och varierat i mÄttliga mÀngder Àr viktigare Àn att bara rÀkna kalorier.
BMI Àr bra men lite trubbigt
BMI Àr förhÄllandet mellan lÀngd och vikt. Det anvÀnds friskt i hÀlsovÀrlden och lyfts ofta fram som ett viktigt hÀlsotal. Men BMI bör ses som en tumregel. Det Àr bra för att kategorisera om en person Àr underviktig, normalvikt, övervikt, eller sjukligt fet. Den stora fördelen med BMI Àr att den ger vÄrdpersonal ett objektivt tal att diskutera viktfrÄgor med sina patienter istÀllet för vÀrdeladdade ord.
Formeln för BMI togs fram pĂ„ 1840-talet av en belgisk astronom. Det kallades dĂ„ för âsocial fysikâ. Social fysik anvĂ€ndes för att mĂ€ta vĂ€lmĂ„ende hos en befolkningsgrupp och var ett verktyg för att fördela resurser. Idag anvĂ€nds BMI för att klassificera enskilda vuxna personer. BMI Ă€r alltsĂ„ inte anvĂ€ndbart för barn, gravida eller personer som trĂ€nar mycket.
Samla hÀlsodata
NÀr du mÀter din kropp med en analysvÄg som mÀter din kroppssammansÀttning fÄr du veta mer om din hÀlsa. En app eller en hÀlsodagbok Àr sedan ett bra verktyg för att följa din hÀlsa över tid. DÄ kan du se hur din livsstil, kost och aktivitetsnivÄ pÄverkar din kroppssammansÀttning. Det kan ge dig insikter om vad som Àr bra för dig och vad som Àr mindre bra.
En sund och mÄttfull instÀllning till hÀlsa Àr bra. Att med tÄlamod och kunskap lÄta det som Àr viktigt ta tid. Om du Àr orolig för din hÀlsa ska du naturligtvis ta kontakt med vÄrdcentralen och be om rÄd.
En bra vÄg Àr ett bra första steg
Kika in bland vÄra vÄgar. Kanske behöver du bara en vÄg som mÀter just vikten. Men vi har ocksÄ analysvÄgar som mÀter din kroppssammansÀttning sÄ du fÄr pÄlitliga hÀlsoinsikter.
KÀllor: 1177.se om Din vikt och muskler och vÀvnader | internetmedicin.se | livsmedelsverket.se
Mer inlÀgg
-
UpptÀck hjÀrtflimmer och minska risken för stroke
HjÀrtflimmer* kan orsaka stroke och hÀlften av alla som har flimmer har vaga eller inga symtom. Och utan symtom Àr det svÄrt att veta om du behöver...
LĂ€s mer -
Hur mÀter man kroppssammansÀttning?
Din kropp bestÄr av en mÀngd olika vÀvnader. Skelett, muskel och fett Àr de vanligaste. Men allt fett Àr inte det samma, hÀr gör hÀlso- och sjukvÄr...
LĂ€s mer -
SÄ gör du för att mÀta rÀtt med en örontermometer
Med en infraröd örontermometer mÀter du snabbt och enkelt kroppstemperaturen eller febern. De Àr smidigare att mÀta i örat pÄ ett barn jÀmfört med ...
LĂ€s mer